Göingegeten
Källans Saga

, 2

Källans Idun
Här, i en låda i dotterns rum, sov Saga den första natten.

Källans Saga är född 090227

Saga är efter Källans Disa och Källans Vile.

Källans Idun och Balder
Min dotter Sandra matar Saga.
Sagas andra dag
Saga på förmiddagen dag 2.

Saga är den minsta killing vi har fått, knappt 1,4 kilo vägde hon.
Mamma Disa var väldigt ung när Saga föddes, och det var troligen mormor Alva som slickade Saga torr, för när Sandra kom till boxen var hon redan torr men övergigen, och mycket hungrig. Mamma Disa fattade ingenting och hade heller ingen mjölk och lilla Saga låg för sig själv under höhäcken.

I en hast gjorde vi ordning enh innebox i stallet och letade fram kallingflaskan och blandade till hemmagjord mjölkersättning. Receptet har jag fått från min "getacoach" och goda vän Camilla, uppfödare till Böketoftas Alva, som i sin tur lärt av sin moster.

Vi var rädda att killingen var allt för nedkyld för att överleva, och under tiden vi gjorde iordning box och mjölk så blev hon allt svagare och bara hängde i famnen på den som höll henne.
Och när hon fick flaskan så brydde hon sig inte om att suga föst. Då blev jag riktigt orolig och förtvivlad, men envis som jag är så tog jag till alla klutar. Jag letade fram en plastspruta och droppade mjölk i mungipan på det lilla pyret. Först ville hon inte ha, men så vaknade livsandarna till och hon försökte suga. Då fick hon flaskan igen och nu blev det fart. I en hast tömde hon den första lilla skvätt hon fick. Efter 20 minuter fick hon lite till och nu var det ingen hejd på aptiten.

Dottern som tog första nattpasset var förtvivlad i gryningen för det gick inte att få den lilla tjejen nöjd. Då gav vi henne större portioner och allt blev frid och fröjd. :o)

Nästa dag tog vi ut henne i stallet utan några förhoppningar om att mamman skulle ta henne till sig. Men mamma Disa brölade högt när vi kom ner, nu hade hon minsann fått lite mjölk. Att ungen skulle vara där bak mellan benen hade hon dock ingen förståelse för... Hon snurrade ständigt runt för att ha koll på den där lilla som stretade efter att få sig en slurk mjölk. Då höll en i Disa och en hjälpte Saga tillrätta så hon skulle få i sig råmjölken i alla fall. Och det lyckades till slut.

Mamma Disa började snusa och slicka på den lilla, och "mammagnäggade" då och då vilket kändes förhoppningsfullt. När de funnit sig ganska väl till rätta med varandra så gick vi in till oss en stund. Efter ett par timmar var vi tillbaka och "höll i" och tilläggsmatade med flaska efter att Saga fått i sig det hon orkade suga ur. Några mämgder mjölk var det inte tal om, så flaskan var livsnödvändig. Så höll vi på sådär i nästan två veckor. Ner till stallet var annan till var tredje timme för att hjälpa Saga att få mat.

Eftersom hon var både liten och svag i starten så behövde hon betydligt längre tid på sig i allt. När andra killingar börjar springa omkring efter en vecka så tog det två för Saga. Men mer och mer mjölk ville hon ha så vi började misströsta om att Disa skulle få behålla mjölken. Men efter ett par veckor så ville hon inte ha morgonflaskan längre. Den som hon nästan slet åt sig innan. Nu vid fyra veckors ålder får hon flaska två ggr. per dag och ofta vill hon ha två på raken, men inte alltid. Det beror säkert på hur mycket hon och lekkamraten Magne har busat under dagen.

Läs om Magne på hans egen sida.


Mammorna Disa och Halva, som är mor och dotter, hade boxarna bredvid varandra i stallet de första två veckorna efter killningarna. När Saga var drygt fjorton dagar och riktigt stadig på benen så flyttade vi ihop dem alla fyra. Nu går de i en dubbelbox och killingarna har gott om plats att leka på. För Sagas skull vill vi vänta längre än vi brukar innan vi sätter ut dem till de andra getterna och killingarna i uteboxen. De kan ju "springa omkull" lilla Saga så jag vill att hon ska växa till sig så mycket som möjligt först.